På väg hem

Ja, då var man på väg hem igen då. Sitter på tåget och skriver eftersom jag har spenderat hela helgen i Stockholm och besökt en av mina systrar och hennes man. Vi har besökt museer jag inte varit på innan och vandrat i stan och tittat på området dit min syster flyttat och som jag aldrig varit i innan. Det var jättefint.

Dessutom fick jag tillfälle att träffa en fin kvinna som jag känt en tid men bara som ett nick på ett webbforum. Att ses i verkliga livet är alltid lite pirrigt eftersom man ju inte vet vem man ska möta. Men hon var jättetrevlig och det känns som första men inte sista gången vi möts. Nya andligt medvetna, likasinnade vänner kan man inte få för många av så detta glädjer mitt hjärta.

Det är väldigt mysigt att komma iväg ett litet tag från alla vardagsbestyr men tack och lov känns det alltid skönt att återvända till hemmet. Där har jag min trygghet och mitt lugn.

No poo, vilken lättnad...

Jag har sedan några månader tillbaka experimenterat med det som brukar kallas No poo, dvs olika sätt att ta hand om sin kropp och göra den ren utan att använda skitprodukter. Schampo och annat med en massa onaturliga saker i och anledningarna till mitt intresse är många. Jag gillar inte tanken på att skölja ut en massa tråkigheter i avloppet. Vi har egen brunn och det har gjort att jag tänker mer på vad som kommer ut i marken, tror jag. Sen har jag i hela mitt liv lidit av eksem av olika slag. Läkarens tips var p-piller eftersom det kunde bero på hormoner men tanken att gå på hormonbehandling gjorde att hela jag skrek NEJ!, så den lösningen har aldrig blivit aktuell.

Så kommer vi då fram till No poo. Mitt första försök som faktiska följer med än idag var bikarbonat. Jag tvättar håret och ansiktet med bikarbonat och honung efteråt sköljer jag alltid håret med citronsyra för ett bra Ph. Och alla utslag i hårbotten är borta och det mesta i ansiktet och övriga kroppen också. Då funderar jag ju lite på vad det är för något som finns i vanliga hygienprodukter...

Som ett komplement till bikarbonattvättandet har jag infört äggbehandling ca en gång i veckan. Två ägg, en klick honung och limeolja skakas ihop, applicera och får verka i ca en kvart. Sköljes sedan ut med kallt vatten, om man inte vill ha äggstanning i håret, för med varmt vatten riskerar men att ägget koagulerar. Kanske finns någon som gillar det, men det gör inte jag. Ägg i håret luktar lite mysko men limeoljan gör det bättre. Man kan ju ta lite extra efter tvätten också om man vill ha extra frisk doft, eller någon annan trevlig olja som man gillar. Äggen gör att, i alla fall, mitt hår blir mycket mjukare och det är ju trevligt.

Jag har personligen lite svårt för fenomenet frälsning som drabbar människor i min omgivning i mellanåt. Ni vet, när någon är så himla exalterad över något de hittat att hela världen måste veta om det och sedan allt som oftast bara en vecka senare är personen helt frälst på något annat... Just på grund av min skeptiska hållning till sådant beteende har jag i det längsta låtit bli att skriva om detta. Men detta är verkligen bra;) I alla fall för mig.

Energi

Vissa dagar är det inte så bra med orken men sen igen andra dagar så verkar man klara precis hur mycket som, energin tar aldrig slut. Både igår och idag har varit av denna trevliga sort, energifulla dagar. Igår gick jag upp 5.30 fast jag egentligen var ledig. Sen gjorde jag färdigt en massa saker som legat och var sen ute på en lång promenad vid en sjö och scoutade fina platser för häxiga träffar. Efteråt for jag en vända  om Eslöv för att hämta ett paket som kommit på avvägar (8 mil extra för att posten gjort fel... och jag var inte ens irriterad!) och efter det så körde jag vidare till Höör och ett sminkparty som min syster skulle ha. Var inte hemma förrän 22.30 och då var jag fortfarande full av ork.

Idag steg jag upp lika tidigt som igår  och sedan dess har jag tillverkat tvål (lavendel och ringblomma), sytt färdigt en väska jag jobbat på, plockat örter, packat undan färdigtorkat och en massa mer. Ska försöka komma ihåg denna känslan nästa gång jag har en "jagorkaringentingdag". För sådana dagar kommer ju ibland.

Just nu tänker jag bara sätta mig ner och njuta en stund av allt detta som jag fått gjort. Det betyder ju att jag har plats för nya projekt i mitt liv... Hm, undrar vad det ska bli?

Trevlig samvaro

Idag hade jag planerat en heldag, trodde jag, med fina vänner. Först Viktoriamarknaden i Hörby och sedan vidare till Södra Rörum för alternativmässa. Båda tillställningarna var bedrövligt små och inte alls vad jag tänkt. Men trots detta blev det sammantaget en mycket trevlig stund eftersom samvaro med fina häxiga kvinnor aldrig är fel. Det är intressant så mycket skaparglädje och bra idéer man kan få av att umgås med rätt människor. Jag känner mig så otroligt privilegierad som har så fina vänner som är så fulla av värme och glädje.

Ny bekantskap

Ja,då var det gjort. Det som jag trodde va en "vanlig ande" som sökte kontakt var alls inte detta. Tvärtemot var detta en för mig mycket ovanlig bekantskap. Den jag fick möta var en "person" som visade sig som en kvinna men som berättade att hon skulle lika väl kunnat visa sig som orm, korp eller något annat. Hon höljde sig i en svart mantel så det var nog den jag uppfatta som en skugga. Vem var då denna varelse?

Hon kallar sig min "nya Fylgia" (vilket är intressant eftersom jag innan inte haft någon sådan som jag vetat om men väl en ande som funnits som guide hela mitt liv) och hon har tydligen kommit för att finnas vid min sida när jag gör det som jag ska göra nu och framåt... Kryptiskt?, ja, det tycker jag också. Hon säger att hon ska börja min utbildning i morgon och att jag nu är redo för djupare sanningar. Superspännande, minst sagt. Tänk det anade jag inte när jag slog upp ögonen i morse. Livet är förunderligt...

En ande i min närhet

I flera dagar nu har jag haft en skugga med mig vad jag än gör. En vänlig skugga som följer varje steg jag tar men som inte gör mer väsen av sig än så. En skymt i ögonvrån av någon som är lite längre än jag men inte mycket mer. Jag som alls inte är ovan vid detta kände först att det var ju trevligt med lite sällskap och att denne, vem den nu än är, nog snart skulle ge sig till känna. Men som dagarna går blir jag mer och mer otålig. Vem är du som gömmer dig i skuggorna som så tydligt söker kontakt men som ändå avvaktar?
Med alla förändringar jag gjort i mitt liv den senaste tiden är det inte konstigt om mina vänner i andra dimensioner har synpunkter så kanske är denne någon en budbärare eller en kär anförvant. Hur som haver så har jag bestämt mig att göra något som jag sällan behöver, då mina kontakter brukar vara mer direkta. Jag ska göra en speciell ceremoni idag med syfte att samtala med denne som döljs av skuggor för att komma till klarhet.